Som ett ljus om natten kom du

lika klart lysande som Poseidon.

Strandsatte din själ av smak på mina läppar,

du lät någonting växa i mörkret av mitt inre.

Du gav vision om trofast kärlek.

Jag log i solen av ditt stilla ansikte

så lugnt vilande mot mitt bröst.

Låt läpparna brinna av ådrornas växter, din smak av vin

och citron.

Låt natten släcka det onda, strypa vår dåtid. 

Handen letade virvlar i mitt hår, som ett bottenlöst hav

lät du mig känna min maktlöshet i beroendet du skapat.

Växtligheten stryper mitt liv till fallande kronblad i

ljuset av poseidon.