när du såg mig som barn tänkte du att nu är det kört för henne för hon är inte som du och hon är inte som jag, och när jag nu femton år senare står framför dig med väskan i handen och redo att lämna boet önskar du mig lycka till och var en snäll flicka sa du och jag förstod inte om jag gjort något fel eller om du bara ville jag skulle stanna

och när jag träffade honom på torget i Skellefteå såg han på mig som om jag var det vackraste han sett när hans förra tjej egentligen var vackrare än mig och jag lät honom veta att mitt självförtroende var i botten samtidigt som självhatet var i toppen och han sade att det var okej för jag var hans tjej

när min far låg på dödsbädden sade han sina sista ord till mig, var nu en duktig tjej och läs vidare i skolan och få ett bra jobb och en bra man och var inte så blyg utan prata lite mera och snälla gör dig av med den där fula klänningen du har för det är verkligen det fulaste jag någonsin sett
och sedan dog han och lämnade mig och mor ensamma i världen utan beskydd
och min mor var förkrossad i tio år och när hon inte orkade vara ensam längre skaffa hon sig en hund som hette Satan men som dog tre veckor efter köpet pågrund av ett fyllo i en bil som inte stod stilla och vi begravde Satan bredvid far som är uppe i himlen nu (fan heller han är nog i helvetet)
kort därefter skördade cancern ännu ett offer och min mor förenades med far och Satan och jag hör att de är lyckliga på andra sidan medan jag går ovanför dem och är så olycklig, så olycklig

nu för tiden handlar allting om sex och pengar och varje fredag har jag på mig min fula klänning som far hatade och jag tänker på dem ibland men orkar oftast inte utan jag följer dig hem efter ännu en drink
visst jag kan vara hos dig inatt men förvänta dig inte att jag är kvar imorgon när du vaknar, nej då har jag tagit pengarna som låg bredvid sängen och lämnat en lapp
tji fick du
och sedan har jag dragit för att du aldrig mer ska se mig och för att jag ska slippa se dig men tänk ändå om jag skulle hitta någon att spendera en morgon med

imorgon säljer jag lägenheten och drar till frankrike med pengarna jag stal av mitt senaste ligg och för en gångs skull känner jag att jag är på väg någonstans och inte bara till ännu ett ångestframkallande sällskap för nu ska jag leva livet och dör jag så bryr jag mig inte
för om man inte skulle dö, vad har man då att leva för?