Poetmördaren
Rotandet i väskan va liksom en ritual. Sittande på knä framför den låsta porten, blev hon tvungen att plocka upp allt, precis allt. Ur väskan. Eftersom klockan började närma sig midnatt, kände hon ett visst obehag.
Porten bredvid öppnades. Ut skuttade en stor svart hund. I samma stund kände hon nycklarna i handen.Drog en suck. Reste sig och öppnade porten.

Hunden och dess ägare försvann under ljuset från en gatulyckta. Och ut i mörkret. Väl inne slog porten igen bakom henne, och gav i från sig ett eko i trapphuset. Hon tryckte på den ilsket lysande röda knappen. Och trapphuset lystes upp. Hennes steg till andra våningen hördes knappt, då hon smög av rädsla att väcka någon arg granne.
Innanför dörren fanns en hög med reklam. Men hon kände sig för trött för att orka plocka upp det. Klev rakt över, tog inte av sig stövlarna. Tände lamporna och skynndade fram till laptopen som inbjudande stod uppvikt på matbordet.Hon tryckte ivrigt på startknappen. Skrev in lösenordet. Slet av sig jacka och stövlar langade ut grejorna i hallen.

Hela dagen hade hon längtat. Efter honom. Han som bara va text på en dataskärm. Han som gav henne allt. Allt som inte längre fanns i hennes liv. Hon loggade in, granskade noga. Artisten! Där fanns flera oöppnade brev från honom! Hennes hjärta dunkade hårdare nu. Hon andades kort och stötigt. Tryckte på det första meddelandet.
Hennes händer va klibbiga av svett. Det spred sig en kittlande värme i hela kroppen.

DU!

Sade det på skärmen. Och fick henne att hoppa högt.
Hon tryckte på nästa.

VÄNTAR!

I nästa meddelande läste hon

SLÅ PÅ WEBBKAMERAN!

Nu reste hon sig. Lätt knäsvag gick hon fram till fönstret. Lägenheten som låg på elfte våningen, erbjöd en magnifik utsickt över norra Stockholm. Eftersom hon inte ville gå för långt från "honom" och datorn, slog hon upp det stora köksfönstret, istället för att använda balkongen. Med ett klick slog hon på webbkameran. Där va mörkt.
Hon ställde sig i fönstret kände att utanför föll ett stilla nattregn. Sträckte sig efter ciggaretpacketet som låg på fönsterbrädan. Tände en och drog ett djupt halsbloss.

Genom det stora fönstret som öppnades innåt och fanns mellan henne och dataskärmen kunde hon plötsligt skönja ett ljus. Hon Drog nu häftigare på den varmrökta ciggaretten. Plötsligt kunde hon se en bild visa sig på skärmen. Hon lutade sig frammåt för att se bättre. Till sin förundran såg hon sig själv. I den possition som hon befann sig i. Helt plötsligt dök där upp en person till. Hon skulle just backa bort från fönstret när hon kända någon fatta ett hårt grepp om hennes ben.
Allt gick så fort att hon inte hade en chans att ta sig loss.
När hennes kropp tappade fotfästet för gott, och hon föll nedför husfasaden, hade hon befriats alla tankar om sitt liv