Pittbullördag
Hunn e bra o ha. Och det slitna utrycket "hundtricket" förtjänar sin uppmärksamning.
Själv tog jag tag i saken och skaffade två irländska uteliggarhundar. All heder åt deras utseende.
De är nämligen helt makalöst uppseendeväckande. Med sina uppkäftiga nosar. Och superdelyx pälsar.
Jag kan numera inte ens gå ut på pissrunda utan att dra till mig hela Stockholms undre värld.
Häromdagen skulle jag köpa en tunnbrödrulle på torgets korvmoj. När så plötsligt från jordens undre gångar. Dök upp en man. Hur han såg ut. Är svårt att beskriva.
Men historien om hans polare som födde upp dylika byrackor i Skarpnäck sålde knark till småbarn och aldrig gick ut. Den fick jag mig till höres.
Dessutom följde den oformliga trevliga mannen mig enda hem till porten. Och en våldtäckt hade väl varit på plats om jag inte i sista sekunden räddats av mannen i lägenheten bredvid. Som har liknande hundvalp.
Imorse lördag möttes jag av hundvalpsmannen i pressbyrån. Han hade inte valp med sig. Men frågade om han fick klappa mina studsande galna hundar.
Och det fick han väl. Något mindre rena var hans byxor effter klappandet.
Sedan följdes vi hem. Jag fick reda på han va vakt. Uj. En vakt.
Fördomshärda släpp mig!
Om ni undrar hur det gick med tunnbrödsrullen.
Den hade kallnat och slukades ivrigt av de irländska uteliggarna.
Rapporten från hundtricket följer senare.