Du kunde aldrig älska mig som han gör
med musiken i öronen hör jag inte vad du säger
när vi träffas på torget bland hundra andra själar
du rörde på läpparna utan att åstadkomma ljud
inför mina ögon var du en levande fisk på land
det var komiskt att se dig sådär
och komiskt att du trodde jag brydde mig om vad du sade
när himlen blev ledsen och solen gick i moln
tog du din packning
(all denna dåliga energi du bär på!)
och gick hemåt i rusket som jag älskade
men inte du
och vi var så olika vi två
som katt och hund eller tango och vals
du var tråkig och jag var passionerad
du var realistisk och jag var en obotlig drömmare
du trodde på verkligheten som jag hatade
och du flydde från regnet som jag omfamnade
nu kunde jag inte se dig mera
du hade flytt ifrån regnet
och jag stod kvar på torget med blött hår och blöta kläder
då han kom fram till mig och bad mig om förlåtelse
och jag förstod att jag hade tur som hittat någon som han
och jag var glad över att han inte var som du