Satt på kvällarna i framvevad tystnad med fårbonden och snapsade och täljde torkat kött, gjorde erigerad mitt barn där vill jag tro, gick ut till hästen och tjuren som delade bås; gick dit med lindebarnet i natten under silvermånen, pratade med bondens vallhundar om dagen, lyssnade genom timmerväggen i vargtimman till hur han förgäves försökte förföra en vallarejänta med lent prat och Southern Comfort och tre dagars skägg. Jag såg henne, hur hon i gryningsdiset löpte emaljerad och naken över ängarna. Jag bestämde mig för att lämna bort mitt barn, ladda salongsgeväret med försilvrade kulor och följa i hennes utsöndrade spår, kosta vad det kosta ville, om det så skulle kosta mig bägge kulorna.