Med tårar lockade hon
själen till ro
så hon kunde inte lämna allt
inte riktigt än

hur hon än försökte
att slingra tankarna
bort från självömkan
så fanns den kvar
så hon blev kvar

men för varje hånfullt ord
tar det en sekund längre
innan miraklet öppnar tårkanalerna
under de hemska nätter
då hon vilar sitt huvud
mot mynningen av en pistol
och när tårar inte längre skönjs
lämnar kulan sin plats