Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En dikt om alkoholism.


lågvattenmärke

trots att du ser botten av flaskan så ser du också öppningen av den krossade flaskhalsen
den som är nerborrad med munstycket neråt in i sanden där grundvattnet en gång låg
och den ligger där, längtande och vädjande efter en barfota fot än idag
det ligger ej längre höljt i dunkel för dig
var det var som dina vänner steg
vems blod som ligger stilla på en vass brun tagg
men då det hände var det inte lågvatten




Fri vers av Ronnie Aspbäck
Läst 234 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-11-29 18:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ronnie Aspbäck
Ronnie Aspbäck