Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den har några år på nacken, men känslan minns jag så väl....


Att vara den som går

 

 

Att komma till dig

i din glada

öppna famn

är svårare

än att lämna dig 

 

(förstår du nu!)

 

din hårda blick

din veka mun

så bestämd

med vad du vill

(varför kan inte jag känna så)

 

att se dig  i ögonen

och säga

jag vill ut

jag vill vidare

jag väljer det okända

framför dig 

 

Att vara dem som går

med långa vaknätter

bakom sig

att ha bestämt sig

(tror jag)

 

är det svåraste jag gjort

 

 

 

 




Fri vers av Martina_T
Läst 591 gånger
Publicerad 2005-10-20 16:38



Bookmark and Share


  Jessi
Inget sånt här är lätt- ångest!
2005-10-31

  Peter Stjerngrim VIP
Ett inte alltför vanligt perspektiv när det kommer till diktningens oftast sörjande skriverier fyllda av övergivenhet, ensamhet, saknad och längtan efter det som gått förlorat ...
Det jag känner att du förmedlar i detta berörande ordflöde är ett avsked mer till kärleken till kärleken än i egentlig mening till den person som benämns som lämnad av dig ...
Önskar dig all lycka till med att finna den äkta kärleken i ditt liv!
2005-10-29

  Dan Linder
Känslan är en fjäril under en glaskupa och den nuddar glaset med sina tunna vinspetsar. Vilken vacker och medryckande dikt. Du har verkligen hittat en egen ton i dina dikter. Alltid lika roligt omtumlande och inspirerande att läsa - med en igenkännande klump i magen!

D.
2005-10-24

  Propella
Ja jisses.
En befrielse att läsa det ur din synvinkel, att vara den som går istället för att bli lämnad.
Fantastiskt skrivet!
2005-10-21
  > Nästa text
< Föregående

Martina_T
Martina_T