Bild på näthinnan:

Kvinnan sitter på akutintaget ingång 34 med sina två små pojkar. Hennes ena öga är alldeles igensvullet och hon blöder ifrån sin hårbotten. Barnen sitter på varsin sida om henne med pyjamaser under sina jackor. Den ena sitter och skrapar med foten, som precis når golvet, fram och tillbaka, fram och tillbaka medan blicken stirrar misstänksamt in i glasmonterna där receptionisterna sitter. Den andra klänger fast vid hennes arm och tittar skrämt på alla andra sjuka människor runt omkring. Det är fredag och akutintaget är fullt.

Kvinnan torkar sitt rinnande öga och tittar inte på någon.

Sjuksköterskan kommer ut, sätter sig på huk och berättar att polisen är på väg efterom de är tvungna att kontakta polisen vid misstanke om brott. Kvinnan blir upprörd, svär och säger att det ska de ge fan i, hon vill bara bli omplåstrad och sedan åka hem igen. Sedan stammar hon och säger att hon ska ringa sin syster och sova där om hon kan få låna deras telefon. Sjuksköterskan ber henne att sitta ner och vänta lite till, så ska hon se vad hon kan fixa.

Två poliser kommer in genom dörren samtidigt som kvinnan reser sig och drar med sig sina barn ut genom den andra dörren. Poliserna pratar med receptionisterna och sjuksköterskan som kommer ut för att visa var kvinnan sitter när de upptäcker att hon gått. En äldre dam som sitter en bit därifrån säger att hon precis gick ut genom dörren. Poliserna skyndar ut.

Nu börjar pratet.
Receptionst 1: Herregud, hon måste ju fatta att detta aldrig kommer att sluta!
Receptionist 2: Nästa gång kommer hon väl in i en liksäck och barnen med kanske.
Sjuksköterskan: Ja, fy... de stackars små barnen, om hon inte tänker på sig själv kan hon väl i alla fall tänka på deras säkerhet.
Receptionist 2: Han är ju väldigt obehaglig, förra gången kom han hit och hotade Birgitta, som hade jour den natten, eftersom hon föreslagit att XXX skulle åka till ett kvinnohem, kan ni fatta att XXX hade berättat det för honom när hon hade kom hem igen?
Sjuksköterskan: Ja, hon kan ju få hjälp men hon skiter liksom i det, fattar inte alltså....

Min fråga är varför kvinnor då väljer sådana män? Ett svar jag fick var:

"det kan ju handla om att man har sådana förebilder med sig, upprepningstvånget är ju välbekant."

Borde det då inte även gälla för männen?

Vi har alla våra val,
de flesta är svåra
eftersom det handlar om
att tänka på sitt eget bästa.

Just nu och

just nu och

just nu...

utsätts en familj
för övergrepp
av en annan familjemedlem.

Just nu, fredagseftermiddag,
vill många barn...
inte gå hem från skolan.

Vem bär ansvaret och vad kan vi göra åt det?