Intresseklubben anmäler sig, men jag fattar ingenting!Jag antar att det är meningen att jag ska tycka att det är mysigt på något vis, intimt liksom, cozy typ, när Tutti-Fjollina berättar om sin ännu tuttigare uppväxt och hur besatt hon är av presenter med guldrosetter, och hur många gånger hon har vrickat fötterna i sina tiocentimeters, och hur lika många ännu tuttigare X, ställt upp i ur skur och suttit där på sjuksängens brant och matat henne med en alldeles speciell sorts märkvärdigt exklusiva druvor. Fast det är faktiskt, precis samma jäkla sorts druvor som jag köper på ICA nära, bara runt hörnet, hemma. Det är inte ens så att jag blir irriterad, men en stor tung apatisk skugga sänker sig över mig, vad är det för fel på mig!? Det måste vara något stort fel på mig, jag bryr mig inte ett spår om Tutti- Fjollinas privatliv, varken om hennes skosamling eller om hur hon firar sin födelsedag, jag kan aldrig tänka mig att den är mer sensationell än någon annans. Lite tuttigare och lite mer anorektisk då, möjligtvis, än sedan! Det måste vara så att andra ser något som inte jag gör, de kanske identifierar sig med henne, men hallå! Varför kan jag inte, varför förstår jag inte, varför är jag så fullkomligt och totalt ointresserad, varför förvandlas jag till en zombie framför TV:en? Äsch, jag höll ju totalt på att glömma... Jag har ju Asperger!!!
Övriga genrer
(Pastisch/Hommage)
av
Carola Zettergren
Läst 487 gånger och applåderad av 18 personer Utvald text Publicerad 2009-12-02 19:36
|
Nästa text
Föregående Carola Zettergren
Senast publicerade
Snus Att döda en sorg Om en katt och en människa Bara vara människa Vem är du Mörkare nätter Tiga ihjäl Nej Se alla |