Höstvindarna rör till drömmarna som en feber bränner
labyrintspelets hopplösa vindlingar

Dessa återvändsgränder - 

ÄRR

Flyr med tofflorna på
skor duger inte åt en sömnlös 
varken ortopediskt eller till flanellen 
poetiskt haltar det -
bara ut 

Älskar mjukheten underst i lövhögen och lättheten överst
en doft av livets jord-

yxans egg faller perfekt 
att hantera elementen  -
att med all kraft finnas så befriad

Spisen sjunger i skymingen 
lika tryggt som pulverkaffets sammetslena
låter mina sinnen

Det. 

I symbios-

regnets svala hand på min panna och
en kryddad under läppen. 

Trösten svider