Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Längtan

Dunkla dagar för mig sakta fram
längst stigar fyllda av mörker.
River mitt inre blodigt
Där mitt hjärta en gång stog i blom.

När nu mina ögon söker evighetens tystnad
förlorad i den vackraste av toner.
Ber jag dig min skapare
tag din gåva åter.

Låt mig färdas under dina vingar
Skänk mig ro i min sargade själ.
Slut mina trötta ögon
låt detta bli mitt sista farväl.

Ett barn i trasor
bli ett minne blott.
Och natten evig
minnet av mig likaså.




Fri vers av Nichlas
Läst 299 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-12-07 17:57



Bookmark and Share


  oMareld
vad mörkt och ledsamt min vän

men bra


jag beundrar din gåva att skrifta
2010-02-07

  Lavinia Röd
En mörk, smärtsam men vacker bön! Den här tycker jag om!
2009-12-07
  > Nästa text
< Föregående

Nichlas
Nichlas