Blodet pulserar i min hand.

Ditt ruttna hjärta är fyllt med krälande likmask.

Du luktar illa, har alltid gjort.

Ditt fåniga leende är förbytt..

Ditt patetiska utseende får mig nästan att

falla i skratt.

Du har förfalligt både invändigt och utvändigt..

Ditt ruttna inre syns mer och mer på din utsida.

Jag känner ingenting.. du är som en statetstik,

 man hör hur många som dödats, blivit bombade..

man reagerar inte längre på dagens nyheter.

Du är och förblir den mest osynliga, illaluktande

människan på denna jord.

Må du aldrig få ro i din ruttna själ!