JAG VET INTE RIKTIGT I VILKEN ORDNING DET HÄNDE, MEN HON HADE VÅGAT SIG UT I KÖKET DÄR HON HADE TUPPAT AV. DET VAR EN UPPLEVELSE ATT PRATA MED NÅGON SOM LYSSNADE MEN STRUNTADE I ATT SVARA. HON VAR HELT KLART PRESSAD PÅ DEN SISTA FÖRESTÄLLNINGEN.

JAG VILLE INTE PRATA MED HENNE PÅ DET ÖVERLÄGSNA SÄTTET OCH JAG VILLE INTE PÅ NÅGOT SÄTT ANKLAGA HENNE FÖR ATT HON BLANDADE NARKOTIKAN SJÄLV OCH FÖRSÅG SIG MED LÄKARE FRÅN NATTENS INDUSTRI. DET VAR NÄSTAN SOM OM HON BAD OM URSÄKT FÖR ALL SIN SÖMNLÖSHET. HON HADE NÅGON ANNAN ATT BRY SIG OM PÅ ANDRA SIDAN BASTUDÖRREN SOM INTE GICK ATT STÄNGA ORDENTLIGT. OCH DÄR VAR DET MENINGEN ATT HON SKULLE LIGGA OCH TÄNKA UT PIANOSTYCKEN OCH PROSA...

NÄR JAG VAKNADE LÅG HON LIVLÖS OCH SPELADE DÖD. HON VAR HÅRDSMINKAD UNDER SIN NÄTSTRUMPA OCH LAMPAN VAR SLÄCKT. JAG MÄRKTE ATT NÄR JAG TOG AV MIG GLASÖGONEN LÅG NÅGON ANNAN DÄR. INTE EN FLICKA UTAN ETT PAR, IHOPVUXNA VID MIDJAN, KATASTROFALT LIKA ASSOCIATIONEN. JAG HADE ALDRIG SETT EN DÖD MÄNNISKA OCH JAG KÄNDE MIG SJÄLV SOM EN DÖENDE RELATION. JAG TITTADE BORT FRÅN MIN ÄKTA HÄLFT, ÄKTA MAKA. JAG TOG ETT FOTO OCH SOFFAN VAR TOM OCH JAG KUNDE HÖRA DE ÄVENTYRLIGA KYRKKLOCKORNA.