I djupet av min flaska
kan ingen kärlek gro
För alla som mig älskar
har tappat all sin tro

Jag lovat dem att sluta
att skåda flaskans djup
När jag behöver tröst
då tar jag mig en sup

En ande bor i flaskan
han styr min hela värld
Var dag finns han där
och bär på själens svärd

Hans trygghet är falsk
det säger min vänner
Men när jag tar ett glas
jag bara glädje känner

De dagar jag är nykter
är anden ur balans
Då vill mina vänner
ge mig en ny chans

Jag vill så gärna lyssna
till vänners goda vett
Men anden är stark
han lurar mig så lätt

Hur ska jag säga nej?
när lockelsen är stor
När kan min själ bli fri?
från anden som där bor

När våndan min är stor
då tar jag mig ett glas
Det lindrar för stunden
men sen går allt i kras