Du kräks ner över mig.
Syran fräter mot ansiktet,
löser upp överhuden.
Det smakar hårt och ruttet.
Föraktet.

Och jag vill spy på dig också.

För vem fan är du egentligen?
Någon som jag trodde kunde älska mig.
Så jävla hopplöst.
Att jag aldrig lär mig.
Idiot.