Jag älskade en samuraj,

det kändes tryggt men jag var ändå skraj.

Jag satt framför honom på hans häst,

han skulle skydda mig från allt.

Det var så verkligt med hans svärd,

det fanns ej rikedom och flärd.

Han red dit himlen möter havet,

där släppte han mig ner.

Han sa vi ses nog inte mer.

Jag nöjde mig med det samurajen sa,

att vakna från drömmen kändes bra.