Regnet smeker
ännu trädens grenar
avklädda sin lövdräkt
klädda i köldens täcke

regnet smeker
ännu vägen
ännu spåren
som vi lämnade

vi vandrar
genom snårens
rivande taggar
genom ord som sved
salta tårar famnar själen

men någonstans
där mellan tårar
mellan svärtans berg
där vaggar
kärleken dig åter trygg