de små

barnen

oskyldiga
alltid oskyldiga

vuxna

alltid
skyldiga till gjort och ogjort

de äldsta eller äldre
sådana som jag
så
vanmäktiga

våra brott begångna
kanske preskriberade
men därför inte alltid
glömda
och
förlåtna

vad säger de egna
barnen vännerna
och andra

vad bubblar i det diffusa
samvetet
vad kokar i det klara

förträngningsmekanismen verkar
och på andra får man svårt att
klaga

samtidigt
som de där ögonen ser dig
alltid
överallt
ögonen i ansiktet hos ett barn

ett barn
övergivet skändat
av någon

någon
som kanske
en gång
var ungefär som
jag