Kärleken är en besynnerlig tingest
ena stunden vardagligt grå
sedan upp bara
rätt i det blå.
Där seglar man omkring
likt sinnesförvirrad
tills det bara nedåt gå.


Snirklar man runt
som en hök på span
över skog och hagmarksmo.
Lätt snurrig av termik
och dofter
sedan störtar mot byte och bo.

Det händer i korta sekunder
i sekunder aldrig mera än så.
Jag är stadgad i vardag, relation
och allt,
dock jag njuter av en blunder
då och då.