Som vibrationer utav
 havets sånger
 som fotsteg på den sköra isen

 som kyssar utav frost
 mot gryningens kristaller

vandrar mellan dimmors broar
längtan vid min sida går
hand i hand med ensamheten

målas i toner i den
gamla tapeten

som vibrationer
av en stilla sång
som spelas mellan då och nu
ridån flög upp och ner
när skådespelets akter
kom och gick

Med hjärtat mellan skuldrorna
så smekte regnet
ömt mot blommans blad
mot själens kind
i afton

längtan är en en stilla
viskning
väntan är en
kysst sekund
med hjärtat mellan skuldrorna
bedarrar stormen
sakta
tills jag famnar dig åter