För sent
Dina ögon hemsöker mig!
jag ser dem på stjärnhimlen
och på en gråmulen dag
blinkar de ner på mig och gråter
jag hör ditt skratt överallt!
Ibäckens prolande vatten
och en fågels gäckande stämma.
Mitt hjärta blöder mer för varje gång
Jag känner doften av dig
som ett moln som förföljer mig.
Ett moln som är du,
och som aldrig vill dunsta
Dina smekningar ekar i natten
jag minns allt du gjorde och sa
minns dina fingrar mot min hud
och dina läppar som viskade hemligheter
Men jag sprang ifrån dig...
Rädd för vad du skapade
och rädd för att bara vilja ha dig
Du hade blivit mitt allt
Du var luften jag andades in
En frisk vind som svepte genom mitt liv
Du var vattnet som släckte min törst
men du fick mig törsta efter mer
Jag stack för att jag ville bli fri.
jag ville inte bli Kärlekens fånge...
Vad jag inte visste var att jag inte ville bli fri
inte från dig... aldrig från dig