det gör så ont
att se hur dåligt du mår
dina kläder är för stora
din kropp för mager

varför äter du inget
dricker bara
vatten
vatten

denna hemska sjukdom
har satt sina klor i dig

lagar den mat som
du en gång tyckte om
men du tar miniportion
går till ditt rum
stänger dörren
vet inte om du äter något
av den lilla portionen

sedan måste du gå
fem kilometer för att bli av med
det lilla du åt
du håller på att svälta dig
måste försöka hjälpa dig
du blir så irriterad
om man frågar

jag gråter när jag ser på dig
ser så lidande ut
nu ser jag hela din ryggrad tydligt
och nyckelbenen sticker ut
men mitt barn
du får inte försvinna
måtte vi hinna
få den hjälp du behöver
att bli frisk igen


älskade barn