Mitt ansikte var rosenrött
där kylan givit mig en mjuk kyss
Och mina ögon gnistrade av pur glädje

Jag knöt mina händer hårt
för att behärska mig
och jag bet mig själv i läppen.

Egentligen ville jag springa dit direkt,
strunta i alla plikter och krav
Bara göra det som mitt allt skrek efter.

Men en tung suck lämnade mina läppar
när jag visste att jag var tvungen att fortsätta
Jag kom in i klassrummet och satte mig på min plats

Närmast fönstret, så nära friheten.
Jag försökte tvinga mig själv att inte kolla ut
men jag misslyckades...

I min hjärna var jag redan vid den 3 m höga
snöhögen och byggde början på mitt SnöRike
Men i verkligheten började Sköldpaddan predrika

Andragrads ekvationer... och jag suckade igen
och begravde mitt inre barn i x-faktorer