Daniela höll prinsen ovan vattenytan så gott hon nu kunde, han begärde lån och mer pengar; och hon började fundera över vad han kunde sysselsätta sig med under den tid då de ej voro tillsammans.
Han kunde göra sig oanträffbar flera kvällar och nätter ibland, och hänvisade då till arbete.Men vad arbetade han med.Han kunde ju ingenting, hade ingen som helst utbildning.
- Jag har ett forskningsprojekt just nu, sa han bara.Och det kostar mycket pengar, åh du är en skatt min ängel som underhåller mig och mina intressen.
Så småningom kom det fram att han hade varit hemma hos Cordelia.Daniela hade ringt dit en kväll, och hon hade hört hur han mässade och predikade i bakgrunden.Daniela blev alldeles kall invärtes! Så han hade lurat henne, och så till synes enkelt också! Och vad skulle hon ta sig till nu?
Daniela grät sig bitterligen till sömns den natten, och hennes inre hade nu blivit ett kaos av svartsjuka och motstridiga känslor, men hon var som förlamad och ingenting skulle kunna muntra upp henne längre.
- Haha, skrattade Cordelia elakt. Jag undrar hur hon mår nu, den där sagoprinsessan, och om hon har ordning på sin ekonomi.Tack förresten min gullplutt för att du hjälper mig just nu, jag är dig mångfalt tacksam....
- Hmm.du ska nog tacka Daniela.Men hon har sig själv att skylla tycker jag, bjuda ut sig sådär, det är inte jag van vid.Och hon har ingen erfarenhet av erotik alls, utan försökte bara ta emot det jag icke kunde ge!Så gav hon pängar istället och det satt ju bra....hehe...eller hur, men jag tycker hon är väldigt barnslig faktiskt.Du skulle sett hur hon ojade sig över mig när vi var på landet.Hon beter sig som en tonåring.
- Hahaha...jaa, tycks vara en mycket naiv ung dam iallafall.Du får se till nu att förse dig så mycket som möjligt innan den där lilla historien tar slut, för det lär den väl göra...
- Hon verkar mycket sorgsen just nu.
- Haha...den där apan - nej hon spelar bara, spelar martyr och du ska behöva titta på! Skärp dig en smula!
Hon slog till honom över örat, så han såg stjärnor, det här ingick i spelet, och det var nog tur att han hade en så bestämd partner justnu, annars så skulle hela livet gå överstyr...
Så småningom inleddes en sinnlig upptäcktsfärd igen, och hon var en helt annan människa under de här kroppsliga seanserna, det var som att hon upptäckt sig själv på nytt, och det helt på egen hand, trots att han gjorde sitt bästa för att hetta upp henne, och hennes glödande åtrå visste ibland inga normala gränser.Men vi skall inte i onödan trötta läsarna med detta, det kunde ändå konstateras att ett ömsesidigt och djupt förhållande hade inletts, och livet var ljust nu, både timligt och köttsligt.
Daniela var däremot ytterst förstämd under några dagar.Hon fingrade på sina vapen, det skulle kunna vara ett obeskrivligt nöje att få trycka av ett skott mot den där otäcka Cordelia! Men å andra sidan så var det väl ett alltför lindrigt straff. Antagligen så uttnyttjade hon nu den stackars prinsen på alla sätt.Daniela hade förlåtit honom redan, han var naturligtvis inte vid sina sinnen, han var svag, och den ondskefulla Cordelia hade antagligen använt sig av det, för att dra egna fördelar.Det föreföll så enkelt när man tänkte igenom saken.Egentligen kanske man skulle kunna dra ett streck över hela historien, men så lätt skulle hon väl inte få komma undan.
Fram emot natten, när endast månen lyste upp det spöklika landskapet därute,tog hon sin revolver, sin Mercedes, och det lilla hon hade kvar av förnuft och begav sig av in emot den stora staden igen.....