alkoholfria drinkar gör ingen glad
sluta låtsas det blir roligare
med juiceblandning utan vodka
dunk dunk dunk dunk dunk dunk
vad vill ljudet mig är inte musik
det dansar mig inte upp på golvet

överfull bar över fulla människor
allt strävande efter utfyllnad uppfyllnad
av tomma rum; fysiska och själsliga
utan att finna nya lösningar eller vinklar
bland handpillade chilinötter och rökrum

med flaskan i handen går han stadigt
till dem vars kroppsdelar är mest påträngande
och verkligen behöver ölandedräkt i nacken
eller ett rumpkläm i förbifarten

deras väggbyggande av ryggkotor
och intiuitiva bortrörelsemönster
kommer dock aldrig säga tillräckligt tydligt
hur lite de uppskattar uppmärksamheten

om alkoholen varit en del av mitt inomlopp
hade den dansat mig ut på dansgolvet
vi kunde ha dansat tills vi ramlat omkull
men skulle aldrig ha tagit med någon hem
mina kroppsdelar duger inte till såna påfund

lunkar hemåt genom svartnatt och glaskross
tår och hälar blå av dans och svarta skor
alkohol flödar längs trottoarstenarna
som om deras ångest behöver dämpas

satan gömmer sig i varje skuggömma
hjärta puls dadunk dadunk dadunk
anorakfickan rymmer många nycklar
fingrarna runt hem postlåda och cykel
ifall faran skulle titta fram ur sin fula håla

men vad är nycklarna bra för egentligen
de leder aldrig framåt framtiden till
alltid tillbaka till samma lås och bom
det som kallas tryggheten men
bara är en plats mellan fyra väggar

under mörkhimlen med regnet i halsgropen
vilar älven staden barnen tyst
nattvandrar benen vibrerande spikkyla
öronvärk dadunk dadunk dadunk piip
lungorna färgade av rök snarare än andetag
fötterna med sina nya onda former

jag blinkar vinkar godnatt åt stjärnorna
innan jag blundar mig bort
till någon annan verklighet
där rusar jag mot den nattsvarta himlen
bort från jorden
mot stjärnorna