Du bjuder ut dig.
Med djup urringning och kort kjol.
Söndriga nätstrumpor och skor du knappt kan gå i.

Du brukar träna hemma.
Förbereda dig inför att förvandla korridoren till en catwalk.
Få höfterna att vicka, rumpan att puta, brösten att hoppa.

Ibland glömmer du BH:n när du har på dig tunna linnen.
Hoppas att det är kallt.
Så att bröstvårtorna ska styvna,
Synas genom tyget.

Och på lektionerna böjer du dig ständigt framåt över bänken.
Händerna korsade under brösten.
Pressar ihop dem,
skapar en klyfta som drar till sig deras blickar.

Du särar på benen på bänkarna i korridorerna.
Visar dina nakna lår.
Låter dina fingrar vila under kjolen.

Och på festerna dricker du dig redo.
Trycker dig mot varma killkroppar och pressar in tungan i deras munnar.
Det smakar kött.
Och blod.
Ångest.
Och ånger.
Men du lyssnar inte.

Du ligger naken efteråt,
Din kropp begravd under täcket.
Deras ansikten vill möta ditt men du gömmer dig undan deras blickar.
Så desperat du var för att få dem att fästa sig på dig.
Några ensamma tårar glänser på din kind
men du torkar bort dem innan någon annan än du vet om att de existerar.