När ditt liv liksom rasar. Om så en bit i taget. Det är då du kommer tillbaka. Utan skam. Med leendet på. Ber om hjälp. Förväntar att få den. Det är då. Om inte förr. Min känsla bekräftas. Att den stora vänskapen är ett spel. Kanske. Vet inte säkert än. Så släpper jag dig så här. Som mest behövande.