Min käre vän, Vår tid är kommen...

Fatta min hand, låt oss dansa förbi dödens kulor.
De vill så gärna förinta det vi har,
Men låt oss dansa förbi dem,
som ett fyrverkeri som lyser upp
ditt vackra ansikte, då vi möttes
öga mot öga, din kind mot min.
Men den här gången vinner kriget över oss,
du vill mer och det kommer förinta oss och de två vi är.
Då nu allt är över för oss, finns det ingen tro,
som kan rädda oss från vår undergång.

Men min käre vän, även om vår tid är över...

Fatta min hand, låt oss sårade dansa,
tills vi längre inte kan längre dansa,
utan faller ihop förintade av det vi en gång hade,
då vi möttes öga mot öga, din kind mot min kind.

Skriven ‎2010-01-25 | Kristian Lind © 1999-2010