De tankar jag tänkte.
De känslor jag kände.
Väcker minnen ur slummern.

De ord du sa och tänkte.
De känslor du sa du kände.
Är de minnen som bryter ytan.

De rädslor vi aldrig konfronterade.
De sår vi om och om igen rev upp.
Lät genomsyra och styra våran relation.

De sanningar vi aldrig vågade acceptera.
De lögner vi blint trodde och litade på.
Vittnade om vår oförmåga att nå varandra.

De tankar vi aldrig yttrade.
De känslor vi aldrig delade.
Sa mer om oss, än orden från våra läppar.

Den osäkerhet vi båda kände.
Den tystnad vi aldrig bröt.
Var sprickan som blev klyftan mellan oss.

De tankar jag tänker.
De känslor jag känner.
Får minnena att slumra på nytt.

Skriven ‎2007-08-09 | Kristian Lind © 1999-2010