Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Farliga Fröknar XLII

Nästa dag, efter en ovanligt lugn och stillsam natt, försökte han skicka iväg henne på olika uppdrag.Det gemensamma med dessa, var att de skulle generera pengar, något som var en bristvara just nu.
- Jag ser ingen annan möjlighet än att du får prostituera dig! Jaa...det är inget att skämmas för, och vi befinner oss i en ekonomisk kris.Sätt fart nu och åk in till stan, innan jag tappar humöret.
- Jamen...det....kan jag väl ...inte göra.
- Kan du inte? Du har ju yttre företräden och en rent animalisk dragningskraft.Sådant ska man uttnyttja och slå mynt av.Sitt inte bara där och glo.Du har ingen utbildning ingenting.Då får man se till sådana här möjligheter.
Efter en stunds diskkussion gav hon äntligen med sig, och försvann snart in mot staden för att pröva lyckan.Det var ju ingenting särskilt märkvärdigt med det här, tänkte han, en tillfällig lösning bara.Och han anade att hon säkert varit med om dylika affärer tidigare, fastän hon nu försökt spela oskuldsfull och dygdig.Men sådant genomskådade han, och han tackade sitt excellenta förstånd för allt detta.Sanningen var ju att han själv knappt ägde en krona längre.

Plötsligt bankade det vilt på dörren, och han såg en skymt av Danielas förorättade ansikte utanför dörren.Han klev fram och öppnade och försökte anlägga en artig och belevad min.
- Vad har hänt nu min älskling, frågade han artigt.Du ser ju alldeles förstörd ut.
- Jag fick bensinstopp mitt inne i skogen.Jag kom ingenstans, sa hon och grät bittra tårar mot hans axel.....
- Det ljuger du! skrek han.Försök med något annat du.Jag anar att du helt enkelt inte ville göra din prins till viljes när vi nu sitter i en nödsituation.Nämen....sluta för guds skull!
Daniela var otröstlig, hon kallade honom för svin och alla möjliga epitet, som han inte orkade sätta i samband med sig själv,och hon sprang in i sovrummet och la sig på sängen och fortsatte tjuta av hjärtans lust, tycktes det.

Ett sånt märkligt våp, tänkte han.Försöker göra sig till med olika slags känsloutbrott.Hon skulle behöva tas om hand på något sätt, han skulle inte kunna hjälpa henne längre.Det där med bilen var bara en skenmanöver, för att komma undan något, som kändes obehagligt.En sån megära; nå nu fick hon väl sitt straff, han orkade inte strö salt i såren längre.
Det var nu dags att ringa Cordelia, så skulle hon få reda upp den här märkliga situationen.
- Jaa....hallå Cordelia, tack för senast!
- Jamen goddag.Lever du än...
- Jaa, det är nätt och jämt att jag håller livslågan uppe.Snälla Cordelia kan du komma hit och hjälpa oss? Det ligger till såhär....
- Ditt ärkesvin, varför ringer du hit!
-......så här, att Daniela fick problem med bilen idag, hon skulle till sitt arbete som prostituerad inne i stan, och det bar sig icke bättre än att bensinen tog slut, jag dånar av vanmakt! Kan du komma hit och hjälpa oss, vi sitter verkligen illa till just nu, och du är ju skyldig en massa pengar, jag såg att du hade bestulit Daniela på 5000 åtminstone häromdagen.
- Äh! Det har jag ingen aning om.Vad håller ni på med förresten, jag kan tänka mig att den där slynan har gjort sig omöjlig och bemärkt på olika sätt!
- Jaa...det har hon verkligen, jag har inte ens kunnat sova här, hon har faktiskt tagit skepnaden av en häxa ibland, och det är endast genom att tillgodose hennes sexuella önskemål som jag kan få henne lugn....
- Hahaha....
- ....men nu gråter hon bara och tycker att jag är ett svin.Nåväl så här blir det när man gör förhastade kurtiser....hmm...jag ångrar verkligen att jag kom in i det här.Åh Cordelia, du är iallafall en vuxen redbar kvinna, med en förtrollande tjusig röst...jaa, den jag hör nu...hahaha....jo vi åker in till stan sen.Vi åker buss eller något, jag orkar inte vara kvar här längre.Den där sursippan tror att hon kan leva på luft, eller på min bekostnad, men det går inte längre....nu ligger hon därinne och gråter som en sill...hahaha.....jaja, säg inte att icke livet är omväxlande ibland.
- Jaa det är rätt åt henne tycker jag.Jag vill henne allt ont jag kan tänka faktiskt.
- Mmm.....du är iallfall ärlig Cordelia och spelar icke teater.Den här damen gör sitt bästa för att med olicka nycker och infall sätta käppar i hjulet för mig.Men det är det slut med nu.Titta där är hon! Och som hon ser ut.....oh, jag spyr nästan av avsky och motvilja....hu...
- Hahaha....
- Ja ajö med dig Cordelia, vi träffas så fort jag är tillbaka i stan.
- Farväl min prins, sköt om dig och detta.

Han slog sig ner bredvid den rödgråtna Daniela och lade armen om henne.
- Å min stackars vän, sa han milt. Det där var bara Cordelia, hon hade onda tankar om dig, det var väl inte snällt. Ackja....bara falskhet återstå nu, det är bäst vi gör upp planer för vår hemresa.Jag vågar icke lämna dig ensam kvar här.
- Nej, snälla du....gör inte det! Vi kan säkert hitta på något, sa hon ystert och kysste honom beredvilligt och med lystnad.Snart var de bägge involverade i en ny erotisk hetta, som skulle taga hela kvällen i anspråk.




Prosa (Roman) av Jan Cederlöf
Läst 343 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-03-03 16:47



Bookmark and Share


    Jan Cederlöf
Osmakligt var ordet, men smak kunna ändras efter humör.
2010-03-05

  Carola Jeryd
Ja, Herre Gud det hela blir bara mer och mer förvirrat och osmakligt. Nu har Herr prinsen nästan kommit upp i samma klass som sadisten Cordelia och att Daniela finner sig i alla dessa vansinnigheter är en stor gåta. Och så dessa ständiga erotiska famntag mitt i missären. Att lusten ens finns när det hela är så infekterat och plågsamt? Inte för att jag vet hur sanna masoschister fungerar men Daniela verkar onekligen var en av dem. Man får bara be en bön om att eländet slutar någorlunda gott trots allt... Hur du får till detta drama är fascinerande.
Kramiz
2010-03-05
  > Nästa text
< Föregående

Jan Cederlöf