Skrikande försöker jag ta mig loss.
Kan någon höra mig?
Jag sitter fast.
I ett jättelikt spindelnät av lögner.
Ensam sitter jag här i mörkret.
Väntar på spindeln.
Som i sin tur väntar på middag.
Jag biter i de vita trådarna.
Känner en intensiv smärta i min mun.
En vätska rinner ner i min strupe.
Sakta känner jag smaken av blod.
Nu ser jag den.
En jättelik varelse som kommer mot mig.
Jag ligger stilla.
Hoppas att han inte hittar mig.
Men tårarna jag fäller leder honom.
Han är framme vid mig.
Jag speglar mig själv i hans ögon.
Det sista jag ser är hans håriga kropp