Herre är jag över mitt öde
om mitt liv förspills är det mitt beslut
Jag är den evigt levande döde
själens tomhet vet inget slut

Jag skulle göra rätt, om jag ägde kraft
Lägga alla mina skärvor på plats
Kämpat hårt, kanske Lyckan haft
men Orkeslöshet är mitt palats

Av ångest har jag vävt en kokong
i vilken jag vilar min trötta rygg
Vaggas till ro av en sorgesång
Förtvivlans boning, men ändå trygg