Denna hinna av smuts

som blivit jag

Lager på lager

ett nytt var dag

Stanken är stark nog

att penetrera drömmar

fastnaglad lort

som är mina sömmar

En liten rädsla att

skala av ett lager i sänder

Göra vad jag kan

med mina skitiga händer

Men vad finns där längst in

vad blottas med färre?

En kärna av inget

eller något än värre...