jag vill svälja mina piller och sova
så att jag slipper göra ett dåligt intryck
jag vill skrika tills ljud inte längre kommer ut
och du lärt dig

jag behöver börja vara mig själv
för jag är så sjukt trött på alla andra
du är allt jag vill ha
för du är allt jag inte är


snälla
gråt sönder fasaden vi gömmer oss bakom
öpnna ögonen och se
du har sprungit i ett helt liv nu

dags att slå i golvet
sådana som du faller alltid vackert

jag dansar i regnet
och känner hur adrenalinet
liksom fastnar på huden
helt medveten om hur åskan dundrar på avstånd
inne i värmen flimmrar lamporna
tillsammans med mitt självförtroende

ramlar ur sängen
men självklänslan fastnar bland sängkläderna
medan regnet tränger in mot huden
och cigarettröken tjocknar i halsen
på en kall och hård perrong
under ett trasigt tak

ta mig härifrån
göm världen för mig i dina lockar

'stockholm ligger öde,
och världen håller andan'