Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tillvänd



kan man kompensera oräcket?


bristande smekningar
krackelerande ömhet


avbrutna tankar som ligger som skräp i den smältande snön?

 


spirar livet någonsin därför
eller är det alltid bara trots

 

kanske växer man till runt det onda - men aldrig över det

 

och saven som stiger bildar kåda runt varje avbrott

 

vänd till solen är jag 
och din famn är så öppen när den vilar sin tyngd mot mig i gryningen

 

jag sjunger en sång i mitt inre
en sång som tappat sina ord

men har toner lånade ur det oförstördas tid

 

 

tonerna som andas i ensamheten
och bara i ensamheten vågar de klinga

 

 




Fri vers av Hannadraken
Läst 225 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-03-18 18:00



Bookmark and Share


  Anders Perols
Mycket bra dikt. Orden är uppenbarligen nära vänner.
2010-03-18
  > Nästa text
< Föregående

Hannadraken
Hannadraken