Jag kan inte skratta för hårt
Jag går på diet
Ett hjärtskärande skrik
Mina öron svider här enda från Mongoliet
I ben och knotor ligger längtan
En mjuk banan, len mot tungan som tuggas långsamt
Din räddning är min rädsla
Hur kan vi vara så otacksamma
Jag är inte perfekt
Jag är inte alltid rättvis
Men jag är fri
I min frihet ska jag skapa din
Len mot tungan som tuggas långsamt