Varför älska denna årstid
när ljuset tynar bort?
Det värmer mitt hjärta
men flammar ack så kort.

Duggregn piskar mej argt och vresigt
och luften är så fuktigt rå,
jag åtrår denna skogsbrandstid
vill ha allt som jag kan få.

Ty snart kommer en mörkertid
en dunjacksblå december,
nu när hösten lever i full blom
i brons och guld september.

Oktoberlöv i ringdans vilda
virvlar runt i galen dans,
jag skrattar som ett litet barn
i juletid och stjärnedans.

Mörkt och dystert nu november
marken täckt av vissna löv,
varför misstro varför tvivla
året skiftar ju från liv till död.

Sommar het och outhärdlig
grön, javisst och himmel blå,
vinter vit av snö som gnistrar
sen det våras, comme il faut.

Vår är hösten som har vaknat
vaknat som sig bör och skall,
höstens luft är hög och klar
nordanvind i gran och tall.