Det måste inte ha hänt nåt stort,
ibland räcker det med ett litet sms:
"Jag kommer inte ikväll."

knuten i bröstet
trycker undan lungorna
så det blir svårt att andas.

den tryckande känslan
att inte kunna få luft,
gör så att du skakar.

kylan som börja sprida sig
från huvudet till armarna
och ner i magen.

all färg försvinner ur ansiktet
och blicken blir tom,
stirrar på en inte existerande punkt.

benen bär inte längre
och jag sjunker ner på golvet
och börjar vagga fram och tillbaks
försöker att återfå kontakten med verkligheten.

tomheten i det inre är skrämmande tomt...

detta kallas i läkartermer för Panikångest attack,
för mig är det ett frysande helvete.