Minns du
mandelträdens skira vita brudklänning
och den smäckra fågelns flykt
upp i det klarblåa

Minns du
hur dagen aldrig tog slut
och kvällen var ljummen
i bersån

du smekte min hand
jag sökte din blick
vi var unga
och visste ingenting

om bitterhet och skam
inget om grusat hopp

framtiden
sträckte sig som ett pärlband
av dagar
och vi var
obetvingliga

obetvingliga