Nu ligger den nya snön som ett tjockt täcke över mark och träd, och taken på grannarnas hus lyser vita. Allt som fått tillbaks sin färg när solen tittat fram, dör igen, då snön kom igen, fuck fuck fuck!
Varför slutar det inte? Det skulle ju bli vår ju! Till och med fåglarna trodde det, de hade börjat sjunga. Tror att också solen blev lurad, och drog förskräckt undan sina värmande strålar när snön ropa "Haha!".
Att jag kunde vara så dum att jag gick på snöns dumma aprilskämt, från och med nu ska jag tro att snön varar fram tills nästa vinter, och om och om igen. Den försvinner nog aldrig, vi är fast i denna kyla, bara små stunder får vi smaka på solens heta strålar, för att sedan slungas in i en snödriva.
Jag vet, jag vet.. nu är jag så där jobbigt negativ igen. Men vad annars finns det att vara när man blivit lurad?
Snälla sol, ge igen för gammal ost! Du måste stå på dig, lura snön, och smält den, när den som minst anar det. Jag vet att du är stark!