Höll den tunna luften i vårfloden intill ögonlocken,
susade ner för kinderna

en häst på åkern.

Där står hon, min flickvän. Bredvid ett träd. Han tog långsamt upp henne och lyfte henne högt. Hennes huvud bland koltrastarna. Han la sig intill hennes mjölkhud på gräset, klunkade ner henne i sin mjuka mage.
Gick till festen med huvudet fyllt av sprit och hjärtat ivägsprunget av närmsta rådjurskid. Inne i vardagsrummet, rummet tjockt av rök och liv, på väggen satt uppspikat, som trofé, hans eget huvud. Med pilar i ögonen. Och gråten i halsen.

Så är du lycklig
eller är du helt fri?
Kommer du alldeles naken
eller gömd inuti?