förskolebarnen är på studiebesök i riksdagen
Wilma, fyra år, stapplar fram till talarstolen i för stora gummistövlar
hon klättrar målmedvetet upp och sätter sig på bordet

greppar mikrofonen med båda händerna
tittar på sina kompisar och rapar ljudligt

sedan säger hon i en allvarligare ton
det är dumt
att vara dum

de vuxna i lokalen inser att orden har ett större djup
de bär på en sannare sanning än barnet själv förstår
det är inte bara dumt att vara taskig
det är även dumt att vara korkad

Emil, som fyllde tre år för två dagar sedan
och därför med stolhet anser sig vara tre och ett halv nu,
har tagit sig fram till talarstolen

Wilma halar ner mikrofonen till honom
han himlar med ögonen och säger skrattande

när jag säger att jag vill ha glass till middag
vill jag tas på allvar
man kan äta vanlig mat också
det är väl det som kallas kompre... niss

det är så rätt
även om barnets önskemål inte alltid är förenliga
med verkligheten
så finns det alltid rum för en kompromiss