det är svårt att se tillbaka;
möta mig själv i spegeln med
mitt fåniga leende jag alltid
får när jag tänker på dig
och med plattången som sliter
i hårbottnen eftersom du sa
att mitt hår var vackrare platt

det är svårt att erkänna
pirret i min mage när jag sitter
i bussen eller på tåget och
räknar sekundrar och minuter
tills jag får drunkna i din famn

dom dagarna du ville ha mig
var bra dagar


*

det är svårt att se tillbaka;
rödgråten och tovig
stirrar på mig själv i spegeln
och känner inte igen något alls
ser bara varenda miss

ler maniskt
hela tiden


*

efter att alltid ha levt i iskall realism
är det skönt att ha en verklighet att
få drömma i, nu i efterhand inser jag
att det där drömmandet
inte var annat än en billig lögn

jag gjorde ju vad som kändes rätt

men det blev bara fel


*

jag hade inte plattat håret,
den där sista gången då allt
blev så tomt i samma sekund
som jag lämnade din famn
klev ut i morgonen och tog
bussen hem

det måste ha varit det

det måste ha varit håret

aldrig kan det väl ha varit jag...


*

rödgråten och tovig
stirrar på mig själv i spegeln
och känner inte igen något alls
ser bara varenda miss

ler maniskt
hela tiden

den här gången kanske
du räddade mig på riktigt


*

jag önskar
såhär i efterhand
att du kunde hitta på en riktigt
bra anledning till varför du helt
plötsligt slutade bry dig om mig


så jag slipper veta


att det är för den jag är