Vid stockeldens värme
jag sitter och myser
där månen så fridfullt
från himmelen lyser

Det sprakar så tydligt
kring björkvedens iver
en strof till min kära
nog eldslågan skriver

Jag vilar min kropp
från dagsverkets knog
ty kraftprov det fodras
i barrträdens skog

I stjärnklara natten
jag tar mig ett rus
en stärkande droppe
ur handdrejat krus

Jag sjunger två visor
som jag skrev i går
till toner från forsen
som allting förstår

När natthimlen sjunker
till vila och ro
jag somnar i mossan
vid kolmilans bro

Det flammar en låga
kring skogarnas mark
vid kolarens brasa
jag känner mig stark