Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mamma, Förlåt!

Hur skulle ni kunna veta hur det känns?
När porten till friheten stängs.

Jag vill skrika, jag vill gråta,
Men jag kan inte.

De skulle bli förkrossade.

Jag är rädd
Jag är rädd för det som kanske kommer ske. Jag är rädd för de förändringarna i mitt liv som kommer bli.




Är det min tur? Att få flyga högt över vår själsliga värld? Att få blicka ner på er när ni skriker i förtvivlan.

Snälla mamma, gråt inte.
Jag ville inte såra.
Det var inte meningen.

Jag skulle sluta om jag kunde, Jag skulle ta tillbaka om jag kunde.

Mamma, Förlåt!





Fri vers av Katten
Läst 538 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2010-04-15 17:47



Bookmark and Share


  stenen/ Yv Ericsson
Jag ryser. Och inser att vi alla har våra stenar att dra..bra!
2010-04-19

  Carr0
Riktigt bra och stark text.
2010-04-17

  Drömfångare
Håller med Smörblomma här inunder - dikten väcker definitivt nyfikenhet.
2010-04-15

  Smörblomma
Dikten förmedlar en stark känsla, man blir nyfiken på vad det riktigt handlar om...
2010-04-15
  > Nästa text
< Föregående

Katten
Katten