När spilepipan sjunger nästgårds
vill jag att du bär - som i procession -
mina tankar lagda i skivor på ett fat

rösten har redan tystnat
än är så många timmar till natten

Jag hörde en berättelse som barn
(nu kan jag inte minnas den - bara sorgen )

Den väcker min morgon till saknad
sträcker ut sin klädnad över dagen - just då kan det hända
att jag glömt hennes hem -återvänder alltid i gryningen 

För varje ark som du tecknat
min bild
finns där tio sönderrivna

ändå låter jag kläderna falla

Tronar i den kvinnlighet jag aldrig speglat
inför din sökande blick

Är det ett riskfyllt spel vi bemästrar?
dansen har ännu inte stannat
bockfoten spelar ännu

Det finns ett blått berg i min saga

Älskade
bär mig dit