Jag minns det allra bästa
från barndomens stund
då man fick läsa serier
där före nattens stund

Jag gömde mina tidningar
där invid sängens ben
för mor fick man ej läsa
när kvällen blev för sen

Fantomen med sin hund
gav spänning varje kväll
den vandrande vålnaden
gav skurkarna en smäll

Tarzan han son föddes
i djungelns tuffa lag
att växa upp med apor
ej gjorde honom svag

Kronblom som klädde
så fint i blå kostym
att tycka han var lat
var svärmoderns kutym

Mannen som klättrade
på muren som en katt
en riktig spindelman
ett tydligt avtryck satt

I Ankeborg med omnejd
tre bröder levde livet
att följa deras äventyr
var självklart och givet

Men sötast av dem alla
var Puh med vän kanin
han älskade sin honung
från skogens alla bin

Vid nattlampans sken
blev jag inte lärd
blott lite underhållning
från seriens värld