Det var tyst i kajutan
När stormen ven utanför
lanternorna svängde
och skuggorna dansade
Ut över oceanen
mörkret var ljust
upplyst av isen
som bröts upp av bogen
Och molnen dem hopades
kring skeppet Angelique
Skratt och svajande höfter
hördes och svängdes om
höjandes champagne och gin
som skålades gång på gång

Och upp i det mörkaste blå
högst upp i stjärnhimmeln
Polstjärnan lyste och led
Angelique mot sin hamn
Bortom isen och kölden
mot värmen och kokonötsträden
där ännu en resa väntade hem